Framme

Min resa började med en bilresa upp till arlanda. Väl framme där fick jag ångest och ville åka hem men min kära far fick mig att inse att det fanns inte som alternativ. Jag mötte upp de andra brudarna, mycket trevliga får jag säga. Den första flygresan gick väldigt bra och den gick till Zurich där skulle vi byta flyg. Flyget från Zurich tog ca 9 timmar vilket var väldigt långdraget för att inte tala om landningen. Nästan alla brudar mådde illa två spydde till och med så den var allt annan än lugn.

Väl framme på flygplatsen i New York började en väldigt lång väntan. Köerna för att visa upp pass och jadda jadda var evighetslång, eller det kändes så när man varit upp i ett dygn. När vi väl kommit in i landet och hämtat väskorna så skulle vi hitta ut och jag måste säga att flygplatsen var inte liten, men det var inte så svårt. Efter att vi gått ett tag såg vi två personer som stod med skyltar med Au Pair in America så vi gick till dem och en av dem ledde oss till dem andra au pairerna som redan kommit. Vi fick vänta där ett tag på dem sista som skulle komma, när dem väl kommit gick vi ut och man kunde inte fatta att man såg de gula taxibilarna med skyltar som det stod NYC på, allt var otroligt. 

Bussresan till hotellet i Stamford tog ungefär 45 minuter och jag bara satt och tittade ut genom fönstret och jag kunde inte fatta att jag var i USA. När vi kom till hotellet fick vi gå ner till ett rum där vi fick en massa info om de kommande dagarna, allt var bara luddigt för jag var så trött.

När jag fick mitt rumsnummer fick jag också en lapp om att jag var tvungen att ringa min värdmamma omedlbart för det var nått fel på mitt internationella körkort. Vi kunde tyvärr itne lösa det direkt så vi bestämde att vi skulle göra det idag (torsdag) istället. Efter det samtalet ringde jag hem för att säga att jag mådde bra och att vi var framme på hotellet. Det kändes konstigt att prata med mamma och veta att hon var kvar hemma och jag var iväg själv. Det kommer nog ta ett tag innan jag vänjer mig vid att jag faktiskt är här i USA själv. Efter samtalen tog vi lite att äta och sen var det bara att gå till rummet för att sova.

Man fick bara ett rumsnummer, man visste inte vilka man sov med mer än att de skulle bo nära min värdfamilj. Jag kom in på rummet och de två andra au pairerna sov redan så jag försökte smyga lite och la med sedan för att sova, det räckte med att jag la huvudet på kudden så sov jag.

Idag (torsdag) har vi i princip bara suttit i möte, ätit och kollat in ett shopping centra vilket faktiskt var väldigt stort. Jag köpte mig ett par örhängen och svart bälte som jag inte hann köpa innan jag åkte samt en adapter så jag kan ladda min elektroniska prylar för det är ju faktiskt inte samma som i Sverige.

Orkar inte skriva mer nu, jag uppdatera igen imorn eller på lördag när jag kommit till min familj.
Ha det så  bra därhemma. Många kramar till er alla!


Kommentarer
Postat av: Bella!

Hej ampan!



Vad skönt att se att allt har gått bra för dig. Jag tänkte på dig och höll tummarna hela dagen!



Idag borde du vara hos din värdfamilj gissar jag? Hoppas dom tar bra hand om dig och att allt känns bra såhär i början! Det kommer ju bara att bli bättre... :)



Jag tänker på dig! Många kramar från Bella!

2009-01-10 @ 10:14:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0