Fallskärmshopp
I helgen har jag umgåtts mycket med Wilma. I lördags så åkte vi till en asstor mataffär och handlade lite :) Efter det åkte vi till Ikea och gick runt lite och så käkade vi lunch där, Köttbullar, potatismos och gräddsås och lingon så klart och det var hur gått som helst. Sedan åkte vi hem för jag skulle passa Sofia i ett par timmar så vi tittade på Harry Potter och slappa. När familjen kom hem igen så åkte jag och Wilma till banken och när vi kom hem fixa vi lite chips och dipp och kollade på ännu en Harry Potter film och sen var det dags att sova för söndagen skulle bli en speciell dag.
Söndagen började med att jag vakna och gjorde mig i ordning, pratade en snabbis med mamma och pappa för att sedan åka och hämta Wilma.
Vi åkte först till en stor pysselaffär och shoppade lite :P Efter det åkte vi och hämta upp Ida för att sedan åka till Sussex airport där vi skulle utföra vårat fallskärmshopp.
När vi kom dit fick först en massa papper att fylla i och då blev jag skapligt nervös för det stor om död i varannan mening typ. När vi var färdigt med det så betalde vi och så sa dom att allt var lite försenat så vi skulle få vänta i ca 1 timma vilket slutade med 5 timmar. Vi fick vänta så länge att nervositeten nästan försvann, jag var hungrig och trött.
När det väl var dags att få på sig all utrusning så trodde jag att jag att jag skulle bli nervös igen men det blev jag inte. Jag blev inte ens speciellt nevös när vi gick mot planet. Väl vid planet fick jag öva lite på hur jag skulle göra när vi skulle hoppa ut. Det ända vi vänta på nu var killen som skulle filma och ta kort. När han kom ställde han några korta frågor (vilket ska bli väldigt intressant att höra på sen). Sedan hoppade vi inte i planet och for iväg upp. Jag var inte speciellt nervös utan satt mest och tittade på utsikten och tänkte oj vad högt det är men det var inget mer med det. När vi kom upp på en höj av ca 3000 m var det dags att göra sig redo. Han kopllade ihop sig med mig så hårt att han satt som ett frimärke på min rygg vilket kändes lite obehagligt till en början men det gick ändå bra.
Till slut öpnnades dörren och man kände hur det blåste och så jobbade vi oss fram till dörren och jag gjorde som jag blivit instruerad och så räknade vi till 3 och sen hoppade vi ut ur planet.
Jag fattade nog inte riktigt vad det var som hände men efter ett tag började jag skrika och tyckte det var så häftigt. När vi fällt ut fallskärmen kände man ett litet ryck och så stannade vi upp och sen började han koppla loss lite saker och då var jag nervös för det kändes som om han kopplade bort hela mig, hehe. Sedan dalade vi sakta ner och pratade om vad jag gjorde här osv. Sedan var det dags för landning och det gick och oss bra, inga brutna ben :)
Det är så himla svårt att förklara hur det kändes och hur det var för det går inte jämföra med nånting annat. Man måste uppleva det själv för att förstå så jag ska inte ens göra nått försök för det är så svårt. Det ända jag kan säga att det är bland det sjukast, galnaste, roligaste och häftigaste jag gjort i mitt liv. Jag kan absolut tänka mig att göra det igen och för er som inte har gjort det kan jag absolut rekommendera att göra ett försök, ni kanske dör men det är det värt :P
Det var min helg det. På fredag väntar nu en midsommarfest i New York och så är det bara 16 dagar kvar tills mina systrar och vänner kommer, jag längtar så oerhört mycket. Det ska bli så jävla kul. jag har snart varit här halva tiden och det går så himla fort, jag hinner knappt med.
Ha det så bra så får vi se när vi hörs igen!
Många kramar!